Trägen vinner!

Det vore väl själva fan om inte jag, en man med utstrålning och självförtroende som ställer självaste Zlatan i skuggan, skulle kunna ta ett enkelt foto på ett vattenfall med min systemkamera. 
Jag har tidigare gått bärsärk i skogarna för att det perfekta motivet men fått återvända som en slagen hjälte med minneskortet fullt av misslyckade filer. 

Jag har den senaste tiden glidit omkring i nejden med min mobiltelefon och lekt proffs. Det är enkelt. Några knapptryckningar och min idé fastnar på skärmen. Men det är ingen sport. Men visst, det är helt okej. Det spelar ingen roll hur eller med vad du får fram ditt konstnärliga budskap. Det är väl resultatet som räknas. Men jag, som lätt nördar ner mig i olika saker, vill gärna släppa autoläget på systemkameran för att hitta en ny värld med hjälp av alla inställningar. 

Efter att ha kört min sambo till hennes jobb åkte jag helt sonika hem och hämtade kameran. Färden gick sedan till Byklevsfallet i Vargön. Igen! Det var kallt. Noll grader och ett täcke av dimma gjorde sitt bästa för att hindra den ack så svaga vårsolen att skänka någon som helst värme till mina stelfrusna fingrar. Väl på plats och kameran på stativet så började jag att vrida på knapparna. Jag knäppte bild efter bild. Varje gång justerade jag lite på inställningarna. 
När cirka tjugo minuter hade gått och jag, med fingrar som istappar, hade knäppt ett trettiotal bilder så blev jag nöjd.

Byklevsfallet.


Det som går så lätt med mobiltelefonen är ingen självklarhet med systemkameran. Men trägen vinner! 
Kanske  får min gamla Nikon D40 hänga med ett tag till.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tankar i en nybörjares huvud.

Hemkörd bastard.......

Träning pågår!