fredag 30 maj 2014

Framtid Sverige del 1

Valdagen
Leffe traskar hemåt. Nöjd med sitt val. Han har länge vetat vilken röstsedel som han ska lägga i kuvertet. Valprognoserna visar att det med all säkerhet kommer att bli ”hans” parti som vinner riksdagsvalet.
-Faan va skönt! Äntligen blir det nån jävla ordning i det här förbannade landet! tänker Leffe. -Nu ska skiten ut!
På sin väg från vallokalen går han förbi den nyöppnade bilhallen. ”Beg. bilar köpes & Säljes” står det på en stor nymålad skylt ovanför entrén. Saliba, ägaren, står och byter däck på en bättre begagnad röd Saab 9 5 Aero. Han har jobbat dygnet sedan han fick bygglovet. På tre dygn har han förvandlat den gamla nedgångna butiken till en riktig bilhall. Det står flera bilar på parkeringen utanför. Lite nyare modeller som ser riktigt fräscha ut. Saliba nickar åt Leffe. -Hejsan kompis! Vi har tyvärr stängt! Kom tillbaka i morgon så kan vi kolla om vi hittar något som passar dig!
Leffe vänder bort blicken. Han svarar inte. Han tittar ner i marken. -Kompis? Han är faan inte min kompis! Jävla blatte. Hur i helvete har den jäveln råd med att öppna bilhall? mumlar Leffe. Det är förjävligt. Det är med skattebetalarnas pengar! I princip är det min bilhall!
Leffe mumlar vidare medans han går hemåt. Han slinker in på den lokala pizzerian för att ta med lite käk hem i väntan på valvakan.
-Tjena Leffe! Det gamla vanliga? Leffe nickar. Riddah är schyst. Han har haft den här pizzerian i över 20 år. Tillhör liksom inventarierna här i området. Hehe. Leffe skrattar för sig själv. Riddah har faan räddat mig massor av gånger när bakfyllehungern smyger sig på. Han sätter sig ner och väntar på maten. 10 minuter senare är han åter på väg hem med en rykande varm kartong i famnen.
Leffe bor i en hyreslägenhet. Hans mamma står för kontraktet. Han har varit arbetslös i tre år efter det att Saab gick i konkurs. Inget nytt på gång heller. Invandrarna tar ju alla jobb! Dom kommer hit och får massor av pengar och jobb! Det är för jävligt!
Klockan slår 21:00. Den första valprognosen är på väg. Tv-reportern gör ett uppehåll och lyssnar i sin öronsnäcka. Leffe tar en klunk ur burken. Han fick några öl av grannen efter att ha agerat flyttkarl.
-Medborgare! Vi har ett första resultat. Grafiken rullar upp på tvn. Leffe blir eld och lågor! JAAAA! Vi får kommer att få egen majoritet!
Två dagar senare kommer det slutgiltiga valresultatet. Det socialnationalistiska partiet ”Enad Front” har vunnit en jordskredsseger. Med 67% av rösterna så blir det just dessa som får bilda majoritetsregering.
Sverige har under en längre tid gått mot ett hårdare samhällsklimat. Inte bara politiskt. Våldet har eskalerat och tryggheten, som vi såg som självklar har sedan länge gått förlorad i vårt avlånga land. Det är likadant ute i Europa. Konflikter rasar och krigen i Mellanöstern verkar aldrig ta slut. Svälten härjar fortfarande i delar av Afrika som den ”alltid” har gjort. Det finns ingen ljusning.
Förutom att högerextremister börjar ta makten i allt fler stater! tänker Leffe.
När klockan närmar sig 02:00 går Leffe och lägger sig. Det är en ny dag i morgon. En ny tid. Ett nytt Sverige!
fortsättning följer…

fredag 16 maj 2014

Nöden har ingen lag!

Ny "spolknapp" fixad!
Grannen lyckades med konststycket att rycka loss den gamla befintliga och tappa den ner i holken när vattnet flödade som mest. Inte ett spår av den den stora fina knoppen som har hängt med sedan Jesus gick i kortbyxor. Jag vet! Jag kände efter i vattenlåset..........

Numera finns en exklusiv variant av spolknapp bestående av ett stycke murarsnöre och en underbar nyckelring. Jag är riktigt nöjd!

Over and out!
 

fredag 9 maj 2014

Fyll era liv med det som är viktigt!

Läste en tänkvärd liten historia. Jag tycker att innebörden är riktigt bra! Tänk på era nära och kära!

En professor stod inför sin filosofiklass och hade vissa objekt framför sig. När klassen började, plockade han upp en mycket stor och tom majonnäsburk och började fylla den med golfbollar. Sedan frågade han studenterna om burken var full. De kom överens om att det var den.

Professorn plockade upp en låda med småsten och hällde dem i burken. Han skakade burken lätt. Småstenen rullade in i de öppna områdena mellan golfbollarna. Han frågade sedan eleverna igen om burken var full. De kom överens om det var den. Sedan plockade professorn upp en låda med sand och hällde det i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp allt annat. Han frågade igen om burken var full. Eleverna svarade med ett enhälligt "ja."

Professor tog sedan upp två öl som stod under bordet och hällde hela innehållet i burken. Effektivt fyllde ölet det tomma utrymmet mellan sanden. Studenterna skrattade...

"Nu", sade professorn när skrattet klingat av, "Jag vill att ni ska tänka er att denna burk representerar era liv. Golfbollar är viktiga saker –-din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner och dina favoritpassioner –- och om allt annat var borttappad och endast de återstod, skulle ditt liv fortfarande vara fullt. Stenarna är andra saker som är viktiga som ditt jobb, ditt hus och din bil... Sanden är allt annat –-de små sakerna.

"Om du lägger sanden i burken först," fortsatte han, "finns det inget utrymme för småsten eller golfbollar. Detsamma gäller för liv.

Om du spenderar all din tid och energi på små saker kommer du aldrig ha utrymme för de saker som är viktiga för dig.

Uppmärksamma det som är avgörande för din lycka.

Spendera tid med dina barn. Spendera tid med dina föräldrar. Besök med mor-och farföräldrar. Ta din make ut på middag. Det kommer alltid finnas tid att städa och klippa gräsmattan.

Ta hand om golfbollar först –-de saker som verkligen betyder något. Det gäller att prioritera. Resten är bara sand.

En av eleverna upp sin hand och frågade vad öl representerade. Professorn log och sa, "Jag är glad att du frågar." Ölet visar bara att oavsett hur fullt ditt liv kan verka, finns det alltid utrymme för ett par öl med en vän. 
(Okänd författare)

torsdag 8 maj 2014

Unionen.

Jag har äntligen påbörjat det för mig ofantligt stora arbetet att fläta ihop alla idéer som finns i block, i anteckningar i telefonen och berättelser i huvudet. Det är ett långsiktigt projekt som jag inte har någon brådska med.
Förvänta er inte att få läsa den färdiga berättelsen än på ett bra tag.

Här kommer iallafall en "teaser" som ger eran läslusta lite att längta efter.  

Den värld som vi känner idag håller på att gå under. 
Extremister till vänster och höger växer sig allt starkare. Religiösa fanatiker kuvar sin befolkning med terror i guds namn. I takt med att misären växer så minskar toleransen för dessa grupper. Lagar skärps och straffen blir hårda. Gränser nationer emellan stängs för att skydda sina egna. Export och import blir obefintlig. "Man får klara sig själv". Mindre lyckligt lottade länder utan tillgångar blir tvungna att dra ut i krig för att försörja sin allt mer desperata  befolkning. Världens infrastruktur faller samman.
För Sveriges del ser det ljust ut. Ihopslagningen med grannlandet Norge år 2114 var ett strategiskt viktigt beslut. Med olja, skog och malm säkrad så kan Unionen leva vidare.
Det största hotet kommer ifrån öst. Det forna Ryssland var på frammarsch. Efter ockupationen av norra Finland 2116 så stärkte Unionen försvaret i norr. Kriget är oundvikligt.
Slaget vid Pello i norra Finland blev en vändpunkt och startskottet på en våg av frigörelse jorden runt. Kampen för rättvisa växte och folk reste sig och kämpade för sin "sak". Aldrig förr har mänskligheten varit så enad.
Japp! Nu vet ni vad som väntar. En grymt spännande berättelse om misär, elände och krig. Men även en historia om kärlek och medlidande som övervinner allt!

Nu dyker jag ner i skrivandets mystiska och spännande värld igen!
Vi hörs!




 

torsdag 1 maj 2014

Kvällspromenad på "Sanden".

Jag kunde inte låta bli att ta en liten promenix nere på Sanden i Vänersborg. Jag hade lovat att hämta Maria på hennes jobb så jag var ju ändå "på väg" liksom.

Här är resultatet!

Bryggan vid rampen för sjösättning.

Den inre piren.

Dalbobron.

Bostadsområdet "Syrenen"